Svenska kaffekvarnar från tiden 1830 till 1960?   
Swedish grinders from 1830 to 1960?

Magdolna Leyrer 2019 och en intervju med Staffan Kvist



Snabbguide till svenska kaffekvarnar, en pdf [ 1 MB ]

En sida om kaffekvarnar från Tyskland, Frankrike,
Italien, Polen m. fl. som jag gör nu i maj 2020
.


Historik:

Det första kaffet kom till Sverige år 1685 till Göteborg och enligt tullen rörde det sig om ca ett halvt kilo. Kanske är det en myt att Karl Xll tog med sig kaffebönor från Turkiet?

Först krossade man nog bara
kaffet i kanske en "hjulkross" av trä, en "kojkvarn" eller med en mortel, men ganska snart tillverkade man olika kaffekvarnar. Kanske tillverkades kvarnar vid Stjärnsunds bruk omkring 1750, men jag har inte bilder på dessa.

 



I häftet: "Berättelser över de finare järn-, stål- och metallfabrikerna åren 1754 - 1759", skriver de att tillverkning av kaffekvarnar fanns i:

1753 Wedevåg och Quarnbacka fabriksverk, Mäster Siöquist, i en särskild verkstad, hyveljärn, sågblad, vete-, malt- och kaffekvarnar och prässkruvar.

1756 Norrköping, Mäster Johan Casper Kana, kaffekvarnar och annat fabrikssmide.

1755 Nyköpings Bruk, fabrikssmed Johan Petter Diedrich, från Bergen i Pfaltz, järnplåt, fyrfat, kaffekvarnar, fina sågblad mm


Vid dessa "smidesbruk" tillverkades kaffekvarnarnas kvarndelar, som smiddes samman. Vev, kvarnringen och innuti kvarnkärnan tillsammans med beslagen, som fäste delarna vid en trälåda, som ofta tillverkades någon "lokal snickare".

Under 1800-talet tillverkades flera kaffekvarnar vid "gjuterier", som t ex. Brevens bruk och Klavreström bruk.

Man tillverkade även kaffe- och hushållskvarnar i gjutjärn från 1874 vid Husqvarnas verkstäder, men efter 1900 tillverkades större delen av svenska kaffekvarnar i Eskilstuna.

Efter 1945 minskade tillverkningen i Eskilstuna. Kanske berodde det på att flertalat kvarnar här endast kunde mala till kokkaffe, såvida de ej är mycket slitna.

 

Samtida svenska gjutjärnskvarnar, kanske kopior av amerikanska kvarnar från 1800-talet.

Två speciella kvarnar. En från omkring ca. 1946 och en från ca. 1880.

En i Sverige licenstillverkad tysk lådkvarn 1940 - 1950.

En C.A.M. Nilssonkvarn återfunnen på Kansgården, Rättvik.

En udda och "kombinerad" kvarn 1800 och 1900.

 

 

1830-70 Okänd tillverkare, Järnbruk i Dalarna
Kanske en kopia av en kvarn från Tyskland, signerad A. Luhdorff. Kvarnen har "öron" för att att användas i knät.

     

   

   

Den som tillverkat "lådan" har inte först använt spikar utan bara träpluggar, kanske. Lådan kan ha betsats och lackerats. Någon gång efteråt har man förstärkt lådan med smidda spikar och kvar finns hålen för träpluggen. Vi ser en viss likhet med kvarndelarna, kvarnkärnan och ringen med samtida kvarnar från Eskilstuna vid tiden 1900..



1850 - 1900 okänd tillverkare
En liten kvarn med en "driven" mässingskål och hopfogad med träpluggar och spikar. Den är liten, jämför storleken med en vanlig storlek eskilstunakvarn.
  

  

Efter "renovering", en ny vevknopp, kaffelådsknopp och en "botten" av mässing i skålen:

  

 

  

1830-talet kanske, okänd tillverkare.
Obetsad och inte lackerad. Kan vara tillverkad av någon smed eller vid ett
järnbruk i Värmland. Vi kan jämföra med en "rundkvarn" i samma storlek, från kanske Ångermanland, Hälsingland eller Dalarna.

  

    

    

 

1850-90 Okänd tillverkare, Järnbruk i Dalarna

        

       



1850 - 1880 okänd tillverkare
En "spikad" lådkvarn med smidda kvarndelar och med en trådrulle som vevknopp.

 

  

     



 

1860 - 1900 Inte identifierad stämpel.
En smidd kvarn från kanske 1880, med stämpel på veven.

    

   

 

 

1880 - 1900 okänd tillverkare.
En välgjord lådkvarn, kanske från sekelskiftet med lackerad trälåda.

  

 

 

1880 - 1900
En rund kaffekvarn från något järnbruk eller järnmaufaktur i Sverige. Den är tillverkad där man hade ett "valsverk" och "falsverktyg". Kanske någon gång 1850 - 1890? Valsning av plåt med en mer ekonomiskt metod startade runt 1845-50.

     

 

En annan muggkvar med mer smidd plåt, kanske tidigare?

 

Kaffekvarn med "rifjärnartade malytor"
En kaffekvarn från Strömsund med patent 1905, tillverkad kanske 1920-40 av A. Gustavsson

  

      

   

 

 


Eskilstuna

Redan vid slutet av 1800-talet, efter att Eskilstuna Fristad avstannat, startade flera verkstäder kaffekvarnstillverkning. T
illverkning där kom att dominera tillverkningen i Sverige mellan ungefär 1890 till 1950. Vid tillverkningen av lådorna använde man oftast inhemska träslag som furu, björk och ek eller också tillverkades de av järnplåt. "Skålen" till kvarnarna var av mässing, bleckplåt eller plåt. Kvarnringen och kvarnkärnan tillverkades av specialstål i gjuterier.

 

I Eskilstuna kan vi se att de utvecklade två olika typer av "kvarnringar", men "kvarnkärnorna" förblev de samma. Kvarnringarna var "raka" på insidan i "En del", från början runt 1900. Men senare, omkring 1930, tog man intryck från tyska kaffekvarnar och delade upp kvarnringens "räfflor" i "2 avdelningar", en för grovmalning, krossning av bönorna och en för finmalning. C.A.M. Nilsson och H. Söderbäck, provade med de "nyare" kvarnringarna, men t ex. Eskilstuna Stålindustri hela tiden behöll de "raka".

  

Kvarnar från Eskilstuna maler i princip endast till kokning, dvs. grövre, men när kvarnkärnans fina räfflor slits kan malningen närma sig bryggmalet kaffe.



1907 - 1940 Carl Albert och C. A. M. Nilsson och , Eskilstuna

C. Alb. Nilsson var pappa till C.A.M Nilsson och hade verksamhet i Eskilstuna i varje fall från 1890 (smedja och gelbgjuteri). Vi vet inte vad företaget hade för namn från början. Sonen gick in i företaget 1902. 1921 har man ändrat företagets namn till C. Alb. Nilsson. Kaffekvarnstillverkningen finns säkert noterad från 1907. Det är alltså sonen (C. Ax. M.) som har kaffekvarnstillverkning under olika namn, även bara C. A. Nilsson, Vi vet att C. A. M. Nilsson( - 1930) fick patent på "Snabbmalaren" 1923 och alla kvarnar senare har en sådan metallskylt eller klisteretikett.


En mycket tidig kvarn kanske från 1907.

  

Den kan ha haft en fjäder som har hållit kvarnkärnan på plats och vi ser att kvarnkärnan endast har 4 st "vingar".

  

 


En kvarn i ek, tillverkad av Carl Albert Nilsson. Lådan är 12,5 cm bred. Vi kan se att på metalskylten att det står det C. Alb. Nilsson, Bästa kvalité och Eskilstuna.

   

Den vänstra veven är äldre och användes till tidigare kvarnar.

   



Här en kanske jämngammal kvarn märkta C. Alb. Nilsson. Tillverkade av far och son, kanske 1907 till 1915.

  

 

C.A.M. Nilsson tog patent på en förbättring "Snabbmalaren", 1923.

     

 

1924 - 1035n

Plåtkvar, vanlig modell, grönmålad, märkt C.A.M. Nilsson "Snabbmalaren",
jmfr. Eskilstuna Stålindustri samtida

  

te min egen/not my own

   

En rundkvarn från C.A.M. Nilsson, ganska lik Peugeots eller Tre Spades runda kvarnar.
Mycket ovanlig, Den kan finnas eventuellt tillverkad av Eskilstuna Stålindustri också.
Inte min egen utan fotograferad i loppisbutik i Västertorp.

1924 - 1940
En välgjord kvarn i björk med skål av mässing, fjädrar håller "kaffelådan!

  

 

1940 - 1945
Detta är en välgjord kvarn i betslackerat björkträ, med en skål i patinerad mässing. "kaffelådan" har stålfjäder
som tyska kvarnar, kanske från 1945, dvs. mot slutet av den tidens tillverkning i Eskilstuna. Klisteretikett.

    



1924 - 1935

             
Här en mycket skadad kvarn, som någon gång blivit ommålad av ägaren. När jag tog bort fabriksskylten kan vi se vilken färg lådan en gång har haft, imiterat trä. Kvarnen skall få en ny botten och målas om.

C. A. M. Nilsson ser ut att ha provat flera sorters kvarnkärnor och kvarnringar. T ex. upptäcker vi att kvarnkärnorna från början endast hade 4 "vingar", sedan 5 st. och mot slutet hade de 6 "vingar" i de kvarnar, som är märkta "Snabbmalaren"...

  

...och att tidiga kvarnkärnor kunde vara ganska "skruvlika"...kanske som tyska kvarnkärnor vid den tiden...





Carl Walfrid Dahlgren, 1894 till 1915 (1848 – 1922)
Började redan som sjuåring att arbeta i faderns, Gustaf Wilhelm Dahlgrens smedja och vid faderns död 1870 tog C W helt över verksamheten i sitt eget namn.

 

    

 

 

1915-23 E.A. Pettersson, Eskilstuna

1896 heter företaget A. Pettersson (Anna inom parantes). E. A., står som firmatecknare/prokurist.
Grundades 1882. Men vet inte om det är samma firma eftersom det finns en E. A. Pettersson, som tillverkare av plåtsmide med eget namn redan 1891.
E.A. finns med i kalendrarna t.o.m. 1923. 1930 finns han inte med i telefonkatalogen. Tillverkningen 1896 är kaffekannor, kaffebrännare, sopskyfflar, en mindre firma med 10 arbetare.

    

 

 

1913-45 L A Ström o Co., Jernström & Ericsson Metallvarufabrik, Eskilstuna Stålindustri


1913 tillverkade man kaffekvarnar och kakelugnssmide. Grundades år 1913 av L. Alfred Ström och V L Jernström på Nygatan 20. Hette först L A Ström & Co, bytte 1921 namn till Jernström & Ericsson, då Ström slutat och E. Ericsson kom in i företaget. 1921 hade man också flyttat till Sommarrogatan 3. 1923 har företaget bytt namn till Eskilstuna Stålindustri.


L A Ströms verkstad, några år efter att han lämnat den och Jernström och Ericsson tagit över.
Bilden från Eskilstuna Museum med tillstånd efter överenskommelse..

 

En tidg kvarn, kanske från 1915, då företaget hette L. A. Ström & Co

 

 

En några år yngre kvarn från tiden då företaget hette Jernström & Ericsson Metallvarufabrik

  

 

 

"Finare" kvarn i ekträ från kanske 1915 till 1923, renoverad. Jernström och Ericsson eller Eskilstuna Stålindustri.

  

Innan företagets namn var "Eskilstuna Stålindustris", var namnet "Jernström och Ericsson Metallvarufabrik".


 

Mindre kvarn i påt från efter namnbytet, till Eskilstuna Stålindustri, 1924.

    

 

 

En kanske senare kvarn i björk, finare med mässinsskål.

  

 

En ovanlig "utanpåkvarn" från kanske 1924 - 1930.

En äldre ovanlig kvarn med utanpåliggande kvarndel i gjutjärn och vi kan jämföra med en kvarn från Brevens bruk, 1901. se länk

   




   
Kanske den vanligaste loppiskaffekvarnen...     ...som behöver en stadgande hylsa för vevaxeln

   
...tillsammans med den samma, men med mellangrön färg. Kvarndelarna är mycket slitna och kvarnen kan mala till bryggkaffe.

 



Den näst vanligaste i furuträ, fanns i flera storlekar, men annars lika.

              
Här en billighetsversion, med målad plåtlåda träimiterad, med enkel "tratt" i bleckplåt. 

       

En senare färgsättning med blå dekoration. En renoverad och ommålad kvarn med egen färgsättning.
A later color with blue, 1944 and a renovated and my own color   

En väggkaffekvarn med gjutjärnkvarndel och kanske en av få svensktillverkade. Vi vet att verkstaden hade kontakt med ett gjuteri, som kunde gjuta kvarndelar och hela kaffekvarnar, kanske i närheten av Eskilstuna. Vi kan jämföra med den kvarnen i "Gul-gröna serien", med utanpåliggande kvarn, här ovan.


 

Kaffekvarnen Tix, Den här tillverkad av Carl Ramstedt & Co/ eftr
De tillverkades av Carl Ramstedt, med ett patent inlämnat 1907 av Iwesson och Tornberg på samma adress som Ramstedt, Kriebensgatan 15.
Tix-kvarnen tillverkades även av Jernström och Ericsson/Eskilstuna Stålindustri och Eskilstuna Bleck- och Plåtslageri AB senare Plåtslageribolaget. Botten och "kaffelådan" kunde vara av plåt eller trä.

Tix-kvarnen tillverkades även senare av P- Hildebrand, men hade då namnet "Eskil". Något senare tillverkades den också i Norge under namnet "Knas".

Tix Favorit se längre ner.

         

Tix Favorit
Den tillverkad av I. Söderbäcks Eftr (Herman Söderbäck), Eskilstuna
(Tix-kvarnarna, något annorlunda, tillverkades av flera andra företag)1907 - 1920?

  

 

  

 

Senare kanske mot slutet av 40-talet tillverkade Herman Söderbäck också lådkvarnar i
plåt med namnet Perfekt. En liten kvarn endast 8 cm. på bredden, betydligt modernare.

  

   

 

Kaffekvarnen Tuna
har ett visst utseende gemensamt med Tix-kvarnarna med inuti finns gjutna kvarndelar.
Eskilstuna Bläck- och Plåtslageri, som startade 1909 men som bytte namn till Plåtslageribolaget omkrin 1915 tillverkade även Tix-kvarnar.

  

  

 

En ovanlig kvarn från 30-talet Eskilstuna, tillverkad av A. F. Stenström, som fick patent 1927

  



 

 

En kanske svensktillverkad väggkvarn som måste nämnas. Mest beroende på den porslinsbehållare, som den leverades med från Gustavsberg. Den är fortafarnd mycket populär med mönstret "Pyro" av Wilhelm Kåge 1929. Mer om olika väggkvarnar sålda i Sverige.



En okänd svensk kvarn, förmodligen från Eskilstuna. Kanske tillverkad runt 1946. Med skål i förnicklad mässing. Låda i almträ. Ovanligt stor, ca 12 cm bred.

 

1950?

Kvarnen "Juffe" (kaffe på förbrytarspråk)

   

Detta är förmodligen en svensk kvarn, kanske från 50-60-talet. Kvarndelen och särskilt kvarnkärnan är mycket lik de från Eskilstuna. På klisteretiketten står namnet "Juffe", som är "kaffeslang", "hantverksspråk" men franför allt beskrivs ordet, som hämtat från "förbrytarspråk eller från "resandespråket". Vi vet inte var i Sverige den är tillverkad och den finns i både blått, rött och grönt.

Det finns så stora likheter med justeringen av kaffegrovleken, två runda "spännringar", mellan senare
kvarnar, dels Söderbäcks Perfekt, Juffe och den kvarnen nedan, från NK.

 

Modernare kvarn, såldes på NK eller på Åhléns i Stockholm, enligt minneshågkomster, omkring 1960 och lite senare.

Kvarndelarna kan komma från Tyskland och monterats i Sverige, kanske, då liknande kvarnkärnor ej fanns i Sverige.

  

    tysk?

   
Den verkar ha en tysk kvarnkärna och märkligt nog kan den se olika ut i olika kvarnar. Vi ser att storleken kan variera också.

 

 

En modern kvarn 2003, svensk design, från Anders-Petter, kanske tillverkad i Kina eller Japan?
Kvarnkärna och kvarnring i keramik. Men väldigt lik Melitta Benz tekvarn....